Vår dotter har inte kolik. Hon har däremot en otroligt stark personlighet. När hon skrattar så är det högt och intensivt. När hon gråter är det på samma sätt, med en underläpp som putar ända ner till hakan. Och när Ester skriker, ja då skriker hon tills vi överväger öronproppar.
Hon är dessutom lite brådmogen, vår Ester. Hon äter så att tillväxtkurvan inte längre är en kurva utan rak som kaknästornet. Och hon har börjat prata. Hon kan säga nä, yeah, eäh, ii och wiii. Ibland låter hon som en gammal låneapparat på biblioteket, så som de lät innan it-eran.
Men idag, inte ens sju veckor gammal, gjorde hon sitt största genombrott. Hon lärde sig ordet motorik. M O T O R I K. Jag hörde henne uttala det felfritt, men framförallt har jag bildbevis på att hon förstår innebörden. Det hela började med att Ester fick sitt babygym i går. Då nöjde hon sig med att ropa lite på sin egen spegelbild. I dag var det således dags för hårdträningen. Efter att Mamma Pedagog visade att en leksak lät när man skakade på den, tog Ester sitt förnuft till fånga. Hon befallde vänsterhanden att visa vad den gick för. Och vänsterhanden svarade med att slå och dra i leksaken tills mamma hade fått de foton hon ville ha. En kvarts hårdträning.
I morgon ska vi träna Esters höger. Därefter blir det garanterat potträning. Hon har viljan i sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar