Rutinerat.

I dag fyller Ester åtta månader och dagen till ära tänkte jag börja med rutiner. Vi ska bli mer konsekventa med läggningsrutiner i form av sång, pyjamasbyte och tandborstning. Och så tänkte jag sluta nattamma, en kämpig tid för både barn och förälder. Dessutom gick jag och köpte mig själv ett träningskit i dag. Här ska börja springas! Främsta anledningen till att jag vill snöra löparskorna är egentligen för att komma ifrån min älskade, extremt mammiga tjej några minuter i veckan. Lite välbehövd egentid, helt enkelt. Så vad händer? Jo, Ester börjar spy. Hej vilt, utan stopp. Åtta månader och första kräksjukan slår till samma dag som våra nya, bättre rutiner skulle börja. Stackars Ester får som hon vill – ammas dag som natt samtidigt som morsans nya träningskit förblir oanvänt ännu ett par veckor. Eller månader. Det kommer säkert en tid när egentid och sömn inte är så mycket värt, men just nu så känns den tiden väldigt, väldigt avlägsen.