torsdag 27 augusti 2009

Mobilångest.


I förrgår tecknade jag ett abonnemang på 24 månader. Har haft en mobillös tillvaro någon vecka då min tidigare telefon blev till intet under en bil. Skulle ha en iPhone men kom ut med en Sony Ericsson C903. Inte alls en mobil jag gillade, vilket jag såg redan i butik. Men eftersom jag snabbt behövde en telefon och blev stressad av en omotiverad tre-försäljare kom jag alltså över helt fel lur. Inte nog med att jag kände att köpet var dåligt redan när jag stod i kassan – jag var inte sen med att bryta plomberingen och öppna kartongen. Väl hemma hade mitt missnöje förvandlats till rent hat, så jag bestämde mig för att ångra köpet följande dag. Gick med bestämda steg till butiken där jag självklart fick avslag på min begäran. Och nu sitter jag här, klarvaken från klockan fem och har en sådan ångest över telefonen att jag allvarligt funderar på att lägga telefonen på gatan och låta någon köra över och tillintetgöra även denna lur. Kruxet är att jag fortfarande får betala dyrt för skiten i två år.

Gjorde exakt samma misstag för en månad sedan då jag och min sambo köpte en bil, en turkosa sak som garanterat kommer att göra oss besvikna. Vi hade båda på känn att det var något lurt med bilen och bilfirman vars ägare såg ut att tillhöra någon öststatsmaffia, men självklart köpte vi bilen i alla fall. Och en vecka senare började självklart motorn haverera. Inte en enda garanti.

Materiella ting är ingenting. Men visst fan svider det i själen ibland.

Inga kommentarer: